Grand Détour

Trakien i EU?

EU-klockan i Sofia, den som räknar ner till inträdet, hade stannat när jag gick förbi. Kanske symboliskt, det är en väntan i spänning. Vi hoppas, tror på detta nyår men man vet aldrig, säger de jag pratar med. Annars flaggas det redan nu med det europeiska stjärnbaneret, till exempel vid Vama Veche gränsstation mellan de två kandidatländerna, Bulgarien och Rumänien.

Flera unga jag stött på säger att det just är möjligheten att resa friare, inte behöva visum till Storbritannien till exempel, inte betraktas som andra klassens européer vid ansökan, som omedelbart kommer att göra skillnad för dem. Och här finns ju spänningen, det finns en ung generation, ("som är som du och jag" frestas jag skriva, men jag kan inte skriva på något mer effektivt sätt) och samtidigt gammal korruption och kriminalitet. Och i västra Europa finns å andra sidan en gammal generation som för alltid har sin bild av östra Europa präglad av att ha vuxit upp under kalla kriget. Och så vi slavofiler och paneuropeiska kosmopoliter, hur många vi nu är...

Nå, blir det inte detta nyår så blir det nästa. Men bilder av olika länder präglas under så väldigt mycket längre tid än bara en efterkrigstid. Grekland är i allas medvetande civilisationens vagga. Även om dagens grekiska stat inte har så mycket med detta att göra. Makedonien får inte kallas så i melodifestivalen, som vi vet, och även med Bulgarien finns trätor om ursprunget av vissa klassiska figurer, Orfeus som kom från trakerna t.ex. Mycket av antikens landvinningar fanns redan i det gamla Trakien, vars hjärtland finns det som nu är Bulgarien. Men vi tänker nog mer Stoichkov och Sunny Beach. Och tror av någon anledning att den godaste fårosten ska finnas i Grekland.

Även om det inte saknas nationalistiska monument och museer i Bulgarien, så säger min bulgariska vän: Vi lär oss inte om detta i skolan. Hon studerar bibliotekskunskap och humanistiska ämnen, och säger också att det till exempel inte finns någon nationell politik för biblioteken. Men nu kommer nya upptäkter, på nationalmuseet ser vi inte bara pennan med vilken Bulgariens NATO-inträde undertecknades utan också en sensationellt väl arbetad, nyupptäkt ritualdolk, i guld och platina, som visar att trakerna lärde sig avancerat smide långt tidigare än man vetat hittills.

Vi ser alltid historien i ljuset av dagens upptäkter... så vi kan också se nytt och lämna bakom oss gamla gränser i det omedvetna och medvetna.

Etiketter: Från Ljubljana till Lviv

skrivet av Gabriel @ fredag, augusti 18, 2006