Grand Détour

Gloriösa dagar

Detta är historiska dagar: America is a beacon of hope once more, Kalmar FF har vunnit allsvenskan och... räcker inte det? Om valutgången har mycket sagts, och mycket mer kommer att sägas. Det är stort, många säger det. Men det är stort. Åker man till USA nästa år: ingen smirking Cheney on the wall. På den egna valvakan vaknade jag till i brunblommiga soffan lagom till McCains concession speech. Alla hade gått och lagt sig eller dragit hem, alla utom Nils som lugnt satt kvar och bloggade. Obama visade sig ha en finare soffa på sin valvaka, naturligtvis kunde man se det på Flickr. Den här hösten kommer att leva länge i minnet, you bet.

Nätets och tidningarnas intellektuella är ofta reserverade, men: Alla behöver hopp, även om det kan verka naivt eller otillbörligt. Den reserverade skeptikern måste också förlösas. Tänker ibland att efter att ha konsumerat så många debattartikar, blogginlägg och diskussioner i ett ständigt ökande flöde, sedan tidiga tonår, känns allt fraktionerat, anomiskt, som ett flimrande tillstånd där alla debatter och diskussioner om hur man kan eller bör leva sitt liv saknar början och slut. De bara tonar in och ut, inga intelligenta slutsatser verkar stanna kvar i något minne. (Men det gör de, de bara skrivs inte ner, konkretiseras, tillräckligt.) Just därför är det så lockande med en gripbar förändring, ett rejält framsteg, att de yngre generationernas ännu outsagda erfarenheter, eller det mer tidlösa som vi ändå pekat på, ska räknas till slut.

Ikväll mer firande: Det är nittioårsdagen av vapenstilleståndet på västfronten, och av Polens självständighet efter 123 års delning. Tänker försöka dra med någon bekant till Fregatten och svepa en szarlotka ("'Äppelkaka': bisongräsvodka med äppeljuice"). Läste att Lech Wałęsa inte är bjuden till president Kaczyńskis stora bal ikväll, men den gamle hjälten konstaterade därvid att det fanns många andra ställen att festa på om hans fru skulle vara danssugen. Vidare ska en alternativ folkbal hållas på ett av stadens torg. Vad vore väl mer passande än att ta Solidaritetsavenyn över till Praga och klubbarna på 11 november-gatan? Stanna vid jazzkonserten på Plac Zamkowy är mer like it, kanske. Polsk generationsöverskridande jazz.

Etiketter: Malmö, Warszawa

skrivet av Gabriel @ tisdag, november 11, 2008