Grand Détour

En natt på Czarny Lew

En natt. Eller två egentligen. Eller många, det flyter lätt ihop. Czarny Lew är alltings början och slut. Trots att platsens ande, han visade sig heta Jerzy, inte har synts till på en månad. The mana is still left though. De andra kallar honom "Shamanen". Nå, efter "Vi älskar Norden" på Jadło. Karol och gänget fick avbryta tidigt, hade just satt mig tillrätta framför Björk, Vespertine Live at the Royal Opera House. Var för bra, men inte försäljningen tydligen. Czarny Lew stänger inte. Inte så länge någon fortfarande sover på soffan. Måndag, jam, the residents. Mer blues än vanligt. Munspelaren är grym, lite äldre, har inte sett honom förut. Dans, moves, men det är the blues, "woda" i flaskan. Så snart till sofforna i sidorummet. "Det är några engelsmän där, punkare". Yeah, fast Will är aussie; musiker, arkitekt, "Those houses of the Old town here, it is perfect according to the principles of urban design, the human proportions, the street layout, frozen after the world war". Intressant, jag går igång förstås. Om Polen nu, och i framtiden. "You seem to have a positive take", det är inte vanligt här. Jag får försvara den ute på gården sen. Nå, fortsätta diskussionen, Will och Michelle är queerpunkare, support the Warsaw queer movement. "I'm fifty-four", och visst verkar de vara av Tom Waits-generationen. Man kan vara någon annan i storstaden, men till och med London kan vara för trångt. Crossdressa i Wawa, på scenen. "Anonymity is an extension of the notion of privacy. And it is ultimately about controlling your relations with others". I den totala anonymiteten skulle inga väggar behövas, allt kan göras öppet. Storstaden, eller den Andra staden, som frigörelse. Igen. Och så Politik: "The pendulum", i Västeuropa står pendeln still. Polen har en konservativ blytyngd, gammal befolkning. De unga väntar. Pendeln slår tillbaka. "Very interesting to meet you..."

Onsdag. Stämplas in. Šnopz-körsbären till Szymon, de sista. Norskt soundsystem, Promoes låt med "Dynamit"-brejket. Mer att koka på dansgolvet. Vibes. Frågar om de har Timbuk. "What?", "Er du svensk?". Tillängan till Jah. Bisonvodkan slut. De andra säger att man inte varit på Czarny Lew om man inte sovit på soffan, jag är inte där än, det kommer, det är alltid både dagar och nätter efter.

Etiketter: Klubb, Musik, Warszawa

skrivet av Gabriel @ torsdag, juni 01, 2006